söndag, maj 04, 2008

Det finns hopp!

Ni kommer så hata mig nu. Jag har fått prata med Michael! Och det låter som om vi ska försöka igen. Men innan jag skriver om vad som hände och vad som sas, så måste jag berätta om en annan sak som hände.

Innan jag ringde loggade jag in på min mail för att se om Jun-Jun hade mailat mig än. Då får jag se att jag har fått ett mail från Michael. Men så fort jag öppnar det och läser det så märker jag att något är fel. Det är inte hans "språk". Jag vet hur han talar, och han skriver definitivt inte så där! Det var massor av ord som han inte använde. Den som skrev det skrev bland annat att han inte tänker ändra sig (för att inte avslöja några detaljer kring uppbrottet – höll på att avslöja det där!) och att vi fortfarande kan vara vänner. Trots att jag fattade att det med stor sannolikhet inte var han som skrivit det (jag funderade ett tag på om han hade sagt det på Cebuano och nån hade översatt åt honom) så började jag storgråta. (En sak som verkligen stör mig är att den som skrev det har läst det där jättelånga brevet jag skickade till Michael och vet allt om vad jag sa och hur jag känner mig!) Allt jag kände då var att jag var tvungen att få tag på Jun-Jun.

När jag ringer svarar Jun-Juns vän som har hand om telefonen när Jun-Jun jobbar. Det första han säger är att Michael är i Cebu Marine (hotellet där jag bodde och där vi träffades). Jag blir helt chockad. Vännen ber mig ringa klockan 8 svensk tid, men jag säger att jag vet inte om mitt telefonsamtal kommer fram – igår ringde jag hela dagen och inga av mina samtal koppplades fram! Då säger han åt mig att vänta, han ska gå för att hämta Michael. Åh gud vad jag har saknat hans röst! Han har tydligen börjat på Cebu Marine igen, "för jag gillar hotell". ^_^ I vilket fall som helst – det låter som om vi ska försöka igen. Från världens största tårflod till ett leende på mitt ansikte :) Jag ska ringa igen sen klockan 8, när han slutat jobbet. Jag frågade förresten om han hade skickat ett mail och han sa nej... hm...

Jag kommer förmodligen få en himla massa samtal, meddelanden och kommentarer från er som vet alla detaljer – men det här är det jag vill! Det enda jag hoppas är att jag har erat stöd no matter what!

Faan vad jag stör mig på personen som skrev mailet. Jag har mina misstankar om vem det kan ha varit, men jag kan inte skriva det här. En exclusive detalj för de som vet allt som hände...

Inga kommentarer: