Tragisk Valborg

Tårarna har fortsatt under dan. Och till råga på allt, när mina föräldrar hämtade mig på busshållplatsen - vad tror ni då spelades på radion??? Jo, Empty Room! Jag bad pappa stänga av radion, för annars skulle jag börja gråta igen. Tack och lov gjorde han det, tror han kanske kommer ihåg att låten påverkar mig...

Så jag kan inte direkt påstå att jag var munter när vi kom fram till min gammelmoster där vi skulle fira valborg. Jag var deppig, sur och trött. Och båda mina bröder var borta, så jag var ensamt "barn". Jättekul. Som tur var hade jag med mig min dator, så jag jobbade lite på hemsidorna medan släktingarna satt och berättade samma gamla historier och klagade på samma saker som varje gång vi träffas. Helst av allt hade jag velat åka hem med en gång när jag kom hem från skolan. Valborg har aldrig varit en rolig högtid. Den är så överskattad. Jag slapp i alla fall åka till Bysjön och titta på majbrasan och fyrverkerierna. Hm... det är nog mest att jag är så nere som gör att jag inte tycker det är så kul. Person efter person har irriterat mig ända sen jag kom hem från skolan.

The highlight of the day: telefonsamtalet med Frida :) Det var verkligen kul att pratas vid! Och telefontiden tydde också på det ^_^ Saknar dig!

Dagen fortsätter...

Sitter i skolan. Eller, egentligen utanför C-huset, på några bänkar. Har varit hos kuratorn och gråtit i en timme, sen gick jag för att äta lunch, och nu sitter jag kvar här. Det blåser en del, men det är rätt skönt ändå - men bara för att jag har jackan på mig...

Mattelektionen börjar om en stund. Robert ska låna mig hans uppgiftsblock över långhelgen :) Jag ligger ju så mycket efter eftersom jag inte gått på matten i två veckor :S Typ 10 lektioner efter... Så får vi se hur mycket jag lyckas göra i helgen. Måste nog läsa grymt mycket i boken också, eftersom jag även missat många föreläsningar!

Hm, kanske skulle skriva lite vad som hände hos kuratorn. Vi talade naturligtvis bara om Michael... men vi pratar bara om sånt som jag redan vet om hur det är, och eventuella scenarior som kan hända. Hon försöker få mig att inse (precis som alla andra, och som jag redan vet) att på lång sikt, om jag inte får tag på honom, så kommer jag att må sämre. När jag egentligen behöver må bättre. Jag vet bara inte hur jag ska gå tillväga utan honom...

Empty Room

Usch, den här dagen börjar inte bra. Varför kör de Empty Room med Sanna Nielsen på radio? Den påminner mig om allt igen... och jag gråter varje gång jag hör den.

Empty Room

Sitting here alone with my memories
Staring at a picture of you and me
They say I look fine but if walls could talk
They'd tell you all about how much I break apart
I think we were right but we did it wrong
Ever since you left me I just can't go on
No, I can’t even read the news today
'Cause everything reminds me of yesterday

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty room

I never realized it could make me cry
To hear the children laugh and play outside
A walk in the park, shouldn't be that bad
But everything without you seems to make me sad
I thought we were good, we were meant to be
The way it turned out is still a mystery
No, I can't even read the news today
Reminds me of yesterday

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty space
Lonely days
My life goes on
Just like the moon

And to sail across the sky alone
Forever trying to find its home
I can't believe I have to say
I don't know where you are today

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty space
Lonely days
My life goes on
Just like the moon
Empty room
Empty room

Tröttsamt

Jag menade naturligtvis inte att vara bitter i det förra inlägget. Men jag får höra samma sak om och om igen, och då är det inte så konstigt om jag blir lite sur och irriterad. Främst för att det inte är det jag vill höra, i de allra flesta fallen. Nu ska jag lägga mig. Supertrött. Har varit en jobbig dag. Eller snarare kväll. De två senaste veckorna har varit jobbiga. Har precis återvänt till skolan efter allt som hänt också, och jag ligger så efter i matten...

I'm torn...

Förmiddagen gick helt okej, trots att Jun-Jun och jag inte pratades vid. Men på mattelektionen efter lunch, då började jag tänka igen. Det är fel att sitta och låta mig vara tyst en längre stund, då börjar jag tänka på allt med Michael igen. Har insett att jag börjar nå stadiet då jag är arg på honom. Samtidigt kan jag inte släppa honom. Trots att jag vet att risken är så gott som 100% att det händer igen, att jag blir sårad igen, så är det fortfarande han jag vill ha. Och jag vet att ni tycker att det jag gör är korkat. Allt jag kan säga är att det är mitt liv och mitt val. Inte för att jag har en plan för hur jag ska gå vidare, vilket utslaget än blir. Känns som om det kommer bli negativt för min del. Bra, tycker ni. Jordens undergång, tycker jag. Och detta fick mig att brista i tårar på vägen hem idag. Ni talar om för mig gång på gång att jag kommer att komma över honom, att jag kommer hitta nån ny, nån mycket bättre. Och det är möjligt att jag gör. Men jag kommer alltid känna mig "skyldig" eftersom jag inte kommer kunna älska den personen helhjärtat. Jag vet att ni har protesterat när jag sagt det. Men jag står fast vid det. Jag känner mig själv bäst.

Filippinsk matkväll

Gud vad mätt jag blev igår! Det är helt otroligt hur god filippinsk mat är! :D Vi åt massor och massor av mat! Det blev två olika sorters lumpia med köttfärs- och grönsaksfyllning (kan liknas vid vårrullar), menudo (en soppa), pancit (nudlar med grönsaker), sinigang (gryta), chicken adobo (gryta med vinäger, typ) och till efterrätt turon (friterad banan) med glass! Självklart serverade vi även lite frukt: torkad mango, rambutan samt mangosteen. Mycket gott! En bild syns nedan, för att se fler, gå hit! Vi måste så göra om det här! Nästa gång tycker jag vi ska ha lite mer seafoods: fisk, skaldjur, bläckfisk, osv. ^_^

Det är soligt :)

Sitter ute med två klasskompisar, vi har precis ätit och nu sitter vi och njuter av solen :) Ikväll blir det maTBIten, vi ska samlas hos Markus och laga och äta filippinsk mat – surprise, surprise! ^_^ Ska bli gott! Kommer lägga upp lite bilder sen, om jag kommer ihåg att ta några vill säga. Ska bli som en buffé med lite grytor och lumpia, m.m. Mums!

En helt OK dag

Det var verkligen skönt att få prata med Jun-Jun! Han verkade tycka om att prata med mig också. Det är inte varje dag man får höra att man är en "very lovely woman"! XD Vi ska höras av nästa vecka, tisdag förmodligen. Hoppas han har pratat med Michael till dess. "I'm here to help." :) Tack Jun-Jun, du har verkligen räddat min dag! Skulle skicka lite bilder och länkar till honom (Jun-Jun), men vi måste ha missförstått varandra på nåt sätt, för den mailadressen han gav mig stämde inte. Och ändå höll vi på att dubbelkolla fram och tillbaka, just för att jag vet hur svårt det är att bokstavera rätt över telefon, speciellt när man inte talar samma språk! Aja, jag smsade min mailadress istället, så får han maila mig först. Han ville tydligen se bilderna jag hade på honom, och han verkade bli riktigt glad och överraskad när jag sa att jag kom ihåg honom! ^_^ "You remember me? Do you remember me?!"

Vi pratade i nästan en och en halv timme tror jag. Och han pratade nog nästan lika mycket som jag. "Så här mycket pratade aldrig Michael!" sa jag. Vi pratade dels om vad som hände, vad Jun-Jun kan göra för att hjälpa till, och om Michael. Frågan är om det går att reparera förhållandet. Alla som pratat med mig och som vet vad som hänt skulle säga till mig att inte lägga energi på det här, utan gå vidare. Jag kan inte. Jag är i förnekelse fortfarande. Jag klarar inte av det här. Jag vill lösa det så att jag kan sova om nätterna och så jag kan återfå aptiten. Fatta att jag gått ner i vikt, fastän jag i stort sett befunnit mig inom husets fyra väggar de två senaste veckorna... Jag har inte gråtit än idag i alla fall, det är positivt! Annars har jag gjort det varenda dag sen den femtonde april.

Jag får hjälp!

Jag vet att jag inte borde. Alla mina vänner och pappa skulle starkt avråda mig från det jag gör. Men jag kan inte låta bli! Jag har pratat med Michaels kompis idag, har pratat med honom några gånger tidigare, och idag får jag reda på att det är Jun-Jun! Det var en trevlig överraskning! Vi pratade massor, och han sa att jag alltid är välkommen tillbaka :D Han ska försöka hjälpa mig med Michael, så jag hoppas verkligen att det går vägen. Jag har inte varit så här glad på länge, det var så trevligt att få prata med någon som verkligen lyssnar, ger respons och vill hjälpa till så gott han kan!

Jag har faktiskt funderat ett tag på att åka ner ändå, för att träffa de som man lärde känna då. Man blir nästan som en i familjen på Cebu Marine, det var riktigt härligt att bo där i två veckor! Jag ville inte åka till Manila den sista veckan. Manila är smutsigt och stökigt. Det enda bra är shoppingen! SM Mall of Asia - Oh-My-God. Där inne kan man verkligen gå vilse! Och om jag inte åker ner det här året kommer jag säkerligen göra det nån gång i framtiden - jag vill ju lära mig Visaya! Jag måste lära mig Visaya, för mitt eget bästa!

En ny början

Nu har jag börjat på en ny blogg igen. Jag tänkte jag skulle se om jag kunde lägga in (kanske inte alla, men de flesta) inläggen från tidigare bloggar så att jag har allt samlat. Detta blir nog bara på den svenska bloggen - det nya är att jag också har en engelsk blogg! Ska försöka att vara duktig och uppdatera oftare, och i dubbel upplaga. Usch vad jobbigt! :p

Håller också på med att göra hemsidor, en om mig, en om Filippinerna och en till mitt företag, som jag tänkte skulle försöka omfatta allt kreativt jag sysslar med - låtar och böcker, men framförallt styling, mode och design! Så denna blogg är givetvis direkt kopplad till min hemsida (som inte är klar än och är därför inte upplagd, men jag lägger upp länken så fort jag är klar!). Jag ska också starta en blogg som är mer inriktad mot mode - jag har länge känt att jag behöver ha en annan blogg för det, det känns som om bloggen är alldeles för splittrad annars. Kanske lägger jag upp en dagbok för våra semestrar i Filippinerna också, det kanske hamnar på guidehemsidan. Eller här. Vi får se.

Nu är det dags för second breakfast! Har varit vaken sen innan halv fem - har fortfarande svårt att sova på grund av uppbrottet med exet. Äta är inte heller lätt, jag blir hungrig och så, men har ingen aptit. Får tvinga i mig maten. Inte undra på att jag har gått ner flera kilon på mindre än två veckor. Hade jag inte tvingat i mig mat hade jag förmodligen tynat bort... Jag var duktig och åt lite förut, men det var flera timmar sen. Den här gången slipper jag äta själv i alla fall :)

Jag flyttar?

Det här inlägget till och med det inlägg från 22 september 2007 kommer från min blogg på Metrobloggen. Gamla kommentarer läggs också in om de är relevanta.

Jag har länge tänkt att byta blogg, vilket är en av anledningarna till att jag inte skrivit här på två månader. Så jag håller dels på med mina egna hemsidor, som jag tänkt publicera med ett .Mac-konto, och dels så håller jag på att leta runt efter ett bra ställe som kan tillgodose mig med en bättre bloggfunktion. Har haft en del problem med Metro nämligen... Oroa er inte, jag lägger upp alla länkar till vart jag tar vägen sen! Tänkte också se om jag kan kopiera in tidigare inlägg, så att ni känner igen er någorlunda... Anyway, det ska bli en svensk och en engelsk version, och det som ska läggas upp är detta:

• Min privata blogg
• En modeblogg som är kopplad till mitt framtida företag
• En privat hemsida, där jag bl.a. tänkt lägga upp de låtar jag hoppas ska bli klara och inspelade nån gång
• En modehemsida kopplad till mitt framtida företag
• En guide till Filippinerna

Och allt detta på både svenska och engelska :S Samtidigt som jag försöker skriva låtar... ja, så går det när man försöker hitta på saker att göra som inte ska få en att tänka på ex-pojkvännen... Inte för att det går så bra - låtarna handlar direkt eller indirekt om oss. Och han bor ju i Filippinerna. Äh, alla punkter har ju mer eller mindre med honom att göra! Som synes gick inte det här så bra. En annan sak som kanske märks är att jag fortfarande har svårt att sova. Vaknade innan halv fem idag :( Så jag har redan ätit frukost. Shit, det är söndag! Känns som lördag. Så går det när man har tenta på en lördag...

The break-up

Mycket har hänt sen sist. Jag och Michael har gjort slut. Förra tisdagen. Det är dag 12 idag och jag mår fortfarande hemskt. Och ändå är jag i förnekelse. Hoppas på att han ska ta sitt sunda förnuft tillfånga... trots det han gjorde, och det han har beslutat. Tänker inte gå in på några detaljer här om vad som ledde till att vi gjorde slut, det är för smärtsamt, för humiliating och för personligt. Vet inte hur jag ska överleva utan honom, trodde verkligen att det skulle bli vi, att vi skulle gifta oss och skaffa egna barn... Jag som såg så fram emot att åka ner dit i juni! Jag mår så illa. Jag har gått ner en del dessa 12 dar - och ändå har jag tvingat i mig mat just för att jag inte ska tyna bort och må ännu sämre än jag redan gör. Har varit hemskt svårt att äta och sova och... ja, allt. Alla de här symptomen stämmer in på mig. Knappt varit i skolan sen vi gjorde slut heller, 2 dar den här veckan, och 1 dag förra veckan. Nu kommer jag aldrig få en liten Marilyn Mondelo... Ja, jag hade gått så långt som att planera barnnamn. Det där var inte det enda, men det jag gillade bäst. Tyckte det klingade bra... Fan, jag fattar inte vad som gick snett! Klandrar mig själv för det här, fastän alla (som vet vad som hände) säger att det inte är mitt fel. Men jag kan inte låta bli att tänka att vi kanske skulle varit ihop än om jag åkt ner redan i december...


Kommentarer:

Stackars ! :( Jag har nyligen haft det dåligt med pojkvännen och trodde det skulle leda till att vi också skulle göra slut. Jag känner som du, vill leva med honom i resten av mitt liv .. men nu verkar det ordnat sig så vi får hoppas på det bästa. Sköt om dig ! *kramar om*

Skrivet av StarOfUsA 2008-04-26 kl 18:10

Måste vara oerhört jobbigt. Många tankar till dig och hoppas du kan ta dig upp på fötter snart. Ta hand om dig!

Skrivet av Bokgalningen 2008-04-26 kl 18:09