En titel vore bra :)

Vad långt vårat samtal blev! Vi har nu bestämt att jag kan ringa halv tolv på kvällen deras tid när jag ringer, för det är störst chans att han svarar då. Annars brukar han lämna mobilen på sitt rum på grund av nya regler på jobbet. Vi pratade lite om allt möjligt, om det här med uppehållstillstånd (vilket vi pratat om flera gånger, men jag har tydligen inte klargjort att han MÅSTE ha ett när han kommer hit, annars måste han åka tillbaka efter 2-3 veckor i Sverige), om vad som kommer hända när han kommer hit, ungefär när han kan komma hit, och så vidare.

Och så frågade han mig vad jag kommer ge honom i julklapp när han kommer dit. "Jag vet inte", svarade jag. "En bebis?" frågade han då, lite med glimten i ögat så där :) Vi har ju pratat om barn, ni kanske minns vad jag skrev om förra samtalet? Och sen pratade vi lite om bebisar och barn och föräldraledighet. Och sen lite om hans barn och deras mamma (som är sååå.... knäpp! Hon hade kommit till Michaels föräldrar, där barnen bor, när jag var i Filippinerna, precis innan Michaels födelsedag och ville ta med dem till Gud vet var och hur länge, men som tur var satte Carmelita, Michaels mamma, stopp för det. Då hade inte barnen sett sin egen mamma på ett år!). Hm, vad mer...? Ja, en hel del mer, förstås, vi pratade i över en timme! Vi pratade givetvis om pengar också, han ska ju försörja 5 personer utöver sig själv på sin lön, och det funkar ju inte! Speciellt inte när man måste köpa RIS för typ mer än halva månadslönen o_O Fatta vad ris kostar där borta!!!