Världen är emot mig

Ingenting går som jag vill. Men det är sällan det gör det. I värsta fall får Michael och jag vänta till 2010 eller till och med till 2011. (Det var faktiskt han som föreslog det och sa att det var okej...) Är det inte helvetiskt nog att vara ifrån varandra ytterligare ett år? Nu ser det ut som två eller tre år innan vi ses igen. Hur i h-e ska jag överleva det? Nä, jag gör nog inte det.